Livet är ett lotteri för oss alla, vi föds med olika förutsättningar, vi lever och verkar i olika kontexter, men framförallt drabbas vi olika av olyckor, sjukdom och sorg. Det kanske är en 800-kilos älg som plötsligt står i ens väg, eller en obotlig sjukdom som blossar upp i en för övrigt frisk kropp, eller kanske så föds ens barn med ett omfattande funktionshinder och i ett slag förändras hela livet. Oavsett.

Vi vill alla fortsätta framleva våra liv, utifrån intressen, yrkesval, familjekonstellationer och boendeform. När det mest fruktansvärda har hänt, när våra liv skakats i sina grundvalar, då vill vi att samhället ska finnas till för oss och våra nya livsvillkor.

Det är då som ingen vill hamna i assistanslotteriet, där nio av tio får avslag på sin ansökan om personlig assistans. En assistans som krävs för att som vuxen kunna fortsätta yrkesarbeta och vara förälder, som ungdom få möjlighet att frigöra sig och flytta hemifrån, eller att som barn få möjlighet att utvecklas och växa upp tillsammans med sin egen familj istället för på institution.